Hemma!

Vi är hemma igen. Vilka dagar! Är helt slut. Vi har packat upp, handlat, ätit... och så är klockan bara halv tre på eftermiddagen...! Det känns som vi festat järnet i tre dagar och glömt dricka vatten. Jetlag. Gud vad skönt det ska bli att sova i natt. Om Peo tillåter. Han har blivit rejält bortskämd med tutte de här dagarna. När man har en galen illvrålig unge på en restaurang vill man bara få tyst på honom. Eller var som helst för den delen. Gatan, hotellrummet, flygplatsen. Allra helst ombord på planet. Peo har nämligen börjat med ett nytt skrävelskrik som skär igenom allt. Han frustar och spottar och låter som hundra undergångar. Helt nytt. Det är en ny del av personligheten som börjar ta form. En riktigt envis, underbar, glad liten skit. Men säga vad man vill, Peo är superlätt att resa med! Uppe i Empire State Building gnällde han inte mycket. Trots snålblåst och kyla.