Vänner
Jag är inte bruden med många vänner. Och då menar jag vänner. För det finns vänner och vänner. Goda vänner växer inte på trän. På allvar. Det är dem man kan berätta allt för, skratta med och grina inför. Har lärt känna några riktiga guldvänner genom mammaskapet. Två av dem umgås jag regelbundet med och de sticker ut lite alldeles extra.
Larisa - mamma till Liv, Peos flickvän. Larisa är en otroligt omtänksam tjej som månar om sina nära och kära, som verkligen bryr sig om. Hon bjöd över mig och Peo på en helkväll den allra första “mammahelgen”. Hennes man fixade världens middag, ungarna lekte och Peo stupade i säng vid tio. Jag hoppas att Liv svarar ja när Peo friar om 25 år.
Linda - mamma till Max, Peos bästis. Linda är en fantastiskt varmhjärtad person som jag hoppas få umgås med tills vi blir gamla och grå. Igår drog hon iväg mig på en surprise. Peo fick leka med Max och hans pappa, medan vi provade på PowerYoga. Jobbigt, häftigt och peppande att få må bra igen. Idag värker kroppen och påminner mig. En sann vän.
February 18th, 2008 at 10:21 pm
Det är inte hur många man har som räknas…
Vad skönt att du har egna vänner. Helt plötsligt inser jag att jag inte har många vänner som bara är mina, utan är bådas vänner. Sånt blir ju jobbigt när man separerar.
February 18th, 2008 at 10:32 pm
Så härligt att du har dessa tjejer som du kan dela allt med! Det är precis som du säger, de växer inte på träd och de är ovärderliga för ens välbefinnande. KRAM
February 18th, 2008 at 10:51 pm
Och om Peo friar till Max om 25 år?
February 19th, 2008 at 7:37 am
Det värmer hjärtat att läsa att du har så fina vänner som bryr sig. Och detär inte kvantitet utan kvalitet som räknas!!!
February 19th, 2008 at 10:44 am
absolut en sann vän!
February 19th, 2008 at 3:37 pm
Det finns inget så viktigt som vänner, sådana som skrattar när man skrattar och håller om när man gråter. Härligt att höra att du har såna, de är guld värda
February 19th, 2008 at 4:17 pm
Vilken underbar tur att du har dessa två vänner! Jag förstår precis vad du menar, man har vänner och man har v ä n n e r. Du står inte ensam i den här känslomässiga stormen. Kram
February 19th, 2008 at 5:00 pm
Med to så flotte venner har du alt du trenger på vennefronten.
February 19th, 2008 at 5:53 pm
Så sant, det är så skönt med riktigt goa vänner. Dom som är där när det blåser bade varmt och kallt, dom som är där för att dom vill inte för att dom borde. Kul att du provade poweryoga, vad tyckte du_
February 19th, 2008 at 6:38 pm
Camilla
Jag nämde din blogg i ett inlägg hos mig. Hoppas det är ok för dig?Och tack gode gud för vänner. De är som bitarna i en choklad ask. Man vill ha de bästa och godaste bitarna men måste förtära några andra innan man hittar rätt! Stort grattis till nya utmaningen (nya tjänsten) Det är du värd!
http://www.vimmelmamman.blogg.se
February 19th, 2008 at 7:26 pm
Riktiga vänner växer verkligen inte på träd, det har du så rätt i
hellre få nära vänner en massor av ytliga… Det är en underbar känsla att ha någon som man vet inte dömer och som man kan berätta allt för, och veta att det är “vi” tills döden!
February 24th, 2008 at 10:41 pm
Ke.Li: Det där är skitjobbigt. De vänner som var pappans vänner är fortfarande just hans vänner. Och de som jag eventuellt träffar på kan jag inte prata fritt med, eftersom de ju är just hans vänner.
Maria: Ovärderliga. Helt rätt.
Agnes: Det funkar det med, haha!
Snäckan: Det är det helt klart…
Anna-Lena: Mmm
Nina: Det gäller att berätta det för dem också, hur betydelsefulla de faktiskt är.
Alex: Gudskelov. Tänk om man inte hade någon alls i världen att prata med. Ve och fasa.
Aggie: Yepp. Skönt!
Världen är Liten: PowerYogan var grym! Lagom, lite otränad är man minst sagt. Ovig, stel. Men ack vad skönt kroppen stramade dagarna efter.
Lotta: Klart det är! Gillar din liknelse med choklad - jag älskar ju choklad
Anna O: Tack och lov för vänner!