Comments on: För femtioelfte gången

By: Camillas lockar

Camillas lockar — Sun, 10 Jan 2010 21:01:55 +0000

Annaoco: Usch. Det låter hemskt. Förstår att du mår dåligt. Hoppas verkligen att det löser sig snart. För barnens skull. För er skull. Tänker på dig.

By: annaoco

annaoco — Sun, 10 Jan 2010 20:18:10 +0000

Som svar på din fråga på min blogg är att jag har aldrig mått sämre. Det tar knäcken på en när barnen är ledsna och inte vill iväg och jag måste skicka iväg dem. Min minsta är 6 och då är två veckor jättelänge (för mig med och jag är 35). Min äldsta är 13 och vägrar att åka till sin pappa vilket betyder att de två som är 10 och 6 måste iväg vare sig de vill eller inte. Och det känns som om man väljer ut ett barn som får lov att stanna, som om han är värd mer. Allt hade varit så “enkelt” om alla inblandade bara lyssnade på barnen. Jaja, det måste bli bra så småningom.

By: Camillas lockar

Camillas lockar — Sun, 10 Jan 2010 20:04:55 +0000

Renne: Förstår hur du känner. Det är jobbigt att vara ensamstående förälder. Du har dessutom (precis som jag) inte valt det själv. Jag skulle ändå välja heltid med Peo alla gånger… (och sannolikt också längta efter “livet i en lägenhet” ibland )

By: Renne

Renne — Sun, 10 Jan 2010 19:45:43 +0000

Tragiskt att inte få ha sina barn hos sig jämt. tycker jag.

Men, nu kommer det!
Min fru har valt att bo i lgh varannan vecka pga “hon vill hitta tillbaka”
finns mycket sorg i hennes liv och hon mår inte bra.

Jag vägrade att bo i lgh varannan vecka, utan finns hemma med barnen heltid.
Märker tyvärr att jag börjar stånga hyvudet i väggen, allt känns tungt att sköta så mycket själv. Börjar att tycka “att livet i en lgh lockar”.
Behöver vila upp, men det skänns som att jag sviker barnen.

By: Camillas lockar

Camillas lockar — Sat, 09 Jan 2010 18:11:06 +0000

Alla: Skönt att det är några fler som håller med. Mycket ska man höra innan öronen trillar av, liksom.

Botilda: Hade ingen aning. Hur mår du? Maila om du vill.

Annaoco: Två veckor?! Får du inte prata med dem?! Nä, nu jävlar…

By: Åsa

Åsa — Sat, 09 Jan 2010 16:18:27 +0000

Du har rätt, det är hemskt… men efter 6 år så har jag vant mig och blivit bättre på att använda tiden positivt…

By: mia

mia — Fri, 08 Jan 2010 23:47:15 +0000

Tusen kramar till dig helt enkelt.

By: Kajsa

Kajsa — Fri, 08 Jan 2010 19:56:34 +0000

Vilken hemsk kommentar! Jag kan inte föreställa mig hur det skulle vara att tvingas vara utan sin/sina barn en hel vecka och sen ta allt jobb själv varannan veckan. Jag är imponerad av alla ensamstående föräldrar som gör det år ut och år in!

By: annaoco

annaoco — Fri, 08 Jan 2010 11:16:32 +0000

Sånt säger man bara om man inte varit i situationen, för det finns inget värre än att vara utan sina barn. Vi har haft varannan vecka tidigare men nu ska det vara två veckor i taget:( Vilket betyder att jag inte får träffa eller prata med mina barn på hela tiden de är i väg. Gräsligt!

By: lillasysteryster

lillasysteryster — Fri, 08 Jan 2010 11:11:01 +0000

Hear, hear! It´s no picknick.

By: jannice

jannice — Fri, 08 Jan 2010 10:38:43 +0000

o de som säger så, inser inte att det är ren överlevnadsinstinkt för oss som har det så, med sjuuuukt mkt egentid, att säga så… puckon!
den veckan är vidrig och hemsk. fullt sjå att boka in aktiviteter så man slipper tänka på det barn man liksom har på HELTID fast ändå inte vid sin sida…

Ät bajs, säger jag så moget till de som säger så!!!!! *morr*

By: Annica

Annica — Fri, 08 Jan 2010 06:50:25 +0000

Lyxförälder fick jag höra en gång. Joakim är hos sin pappa varannan helg. Men eller hur? Jag jobbade heltid då och hade allt ansvar för en 2-åring.

Fast jag kände mig stark när rutinerna väl satt sig. Men att dela vardagen med någon är helt klart att föredra.

By: Marie

Marie — Fri, 08 Jan 2010 06:24:38 +0000

Håller fullständigt med. Och alltid är det mammor som HAR sina barn jämt som säger så. Sluta lägga ord i min mun och tro att du vet hur jag har det, vill jag skrika. Eller den här, som jag har varit med om: “Jag vet preciiiiis hur du har det för jag och min man lämnar barnen en vecka till mormor varje sommar och det blir ju ledsna när vi åker!” Man tror nästan inte det är sant.

By: Peter

Peter — Thu, 07 Jan 2010 23:08:15 +0000

Visst är det egentid. Men hur förvaltar man den? Själv vågar jag knappt vara ensam eftersom alla tankar stormar på, så jag omger mig med folk eller försöker lura mig genom att kolla på en massa film. Man inser helt enkelt inte vad det är man kommer att missa vid varannanveckor. “Fritid” - sure - men till vilket pris?

By: Botilda

Botilda — Thu, 07 Jan 2010 21:50:44 +0000

Jag är snart där. Inte varannan vecka, men hälften av dagarna utan barn. Det kommer att göra så förbannat jävla ont! (Men är nödvändigt, och bra på andra sätt.) Den som kommer dragandes med att det väl är skönt med ”all egentid i världen” kommer att leva farligt.

By: aggie

aggie — Thu, 07 Jan 2010 21:36:50 +0000

Vil ikke bytte jeg nei. Respektløs å si sånn til deg synes jeg.

By: Jag och mina små

Jag och mina små — Thu, 07 Jan 2010 21:06:05 +0000

Fan vad bra sagt! Jag håller med till fullo!

By: Chrissan

Chrissan — Thu, 07 Jan 2010 20:36:17 +0000

Dum kommentar!
Skulle never ever byta med dig…