Sett tio minuter på The Persuit of Happyness. Bara början. Redan grinat. Känslorna sitter utanpå huden. Fixar inte att se sonen sitta ledsen hos dagmamman. Nu återstår att se när man ska våga sig på att kolla resten.
Life is precious.
Andra om: film, dvd, The Persuit of Happyness, lycka, känslig
Det är så häftigt att Peo har legat i min mage. Kommer fortfarande ihåg hur det var att se honom för första gången. En liten alien. Tarzan. Peo. Häftigt.
Andra om: barn, baby, bebis, gravid, förlossning
Läser hos Vimmelmamman. Denna vackra, fantastiska kvinna. Livet självt personifierad. Hennes enorma styrka påminner mig ofta om få perpektiv på den egna tillvaron. För mig innebär det att inte låta de futtiga problemen ta plats och att ändå se verkligheten som den är. Att ta itu med den. Att leva det liv vi har att leva.
Andra om: styrka, liv, leva, livet
Camilla. Kom ihåg den här känslan. Det här ögonblicket. Ta fram den här känslan ofta när du behöver den. Glöm den inte. Innerlig värme. Lugn.
Och allt kaos blir stilla.
Är som sagt för spinkig nu. Det är jag fullt medveten om. Kilona har rasat på en från början pinnig kropp. Det är inte vackert. Häromdagen berättade en högre chef på jobbet att folk frågar om jag har anorexia. Sa att hon kan säga att jag håller på att skilja mig. Det är ingen hemlighet. Så kanske folk slutar att gratulera mig till giftermålet och mitt nya efternamn också.
Andra om: mamma, vikt, hälsa, viktminskning, gratulationer
Jag är som en klocka. Punktlig*. På klockslaget. Vilken kropp. Den är bäst. Fixar allt trots tilltufsning. Är en räka i vanliga fall och då funkar det liksom inte att aptiten tar långledigt. Det var illa för tre månader sen och det har inte blivit bättre. Så tack kroppen. Tack för att du fortfarande hänger med.
* Alltid punktlig. Well, förutom den här gången då.
Andra om: mamma, vikt, hälsa, viktminskning
Peo är sitt vanliga jag igen. Var på dagis idag och somnade som en stock vid läggdags. Har tankat över alla bilder till externa hårddiskar* och fylls av minnen. Den här har bonusdottern som bakgrund på datorn. Ljuva sommar.
* Jäpp, pluralis. Vi snackar tusentals. Och ungen är inte ens två år.
Andra om: barn, mamma, foton, minnen, sommar
Det är som att trycka på en magisk knapp. Plötsligt förlorar mamma all världens betydelse. Kommer inte när man ropar. Vill inte kramas. Tuffar till sig. Faschinerande, det där. Fast det kan ju ha att göra med att han inte träffat dem på två veckor. Pappan och storasyrran. Vi har ju varit bortresta. Peo har kutat omkring här hemma och vrålat efter dem. Tänk vilken lycka igår när de äntligen kom hem.
För mig betyder nyår att man firar in det nya året. Kändes i år som hyckleri. Men jag bet ihop, njöt av sällskap och mat värd att döda för. Tolvslaget blev riktigt mysigt. Jag och syrran skålandes inomhus med guldklimparna på armen. Och jodå, Peo tokdiggade raketerna.
Andra om: barn, mamma, fira, nyår, nyårsafton
2006 var ett bra år. 2007 blev inte som jag tänkt mig.
Nygift, kär och galen. Byter efternamn. Köper nya brillor och kändiskarriären tar fart. Peo lär sig gå, diggar schlager, går på babysim. Jag slutar amma och brösten försvinner. Deltar i modelltävling och förlorar. Gör bröstoperation. Peo fyller 1 år. Det som inte får hända händer. Jag får nytt jobb. Det brinner för andra gången. Sommaren är sådär. Träffar mina cybervänner IRL. Peo börjar kramas. Begreppet sömnbrist får helt nya dimensioner, även om det funkar bättre. Peo har världens längsta dagisinskolning, vägrar allt och är mycket sjuk. Han börjar prata, kissa på pottan och trotsar järnet. Mitt liv förändras drastiskt. Får urinvägsinfektion. Peos kusin föds. Jag dumpar Blogger för WordPress och som straff försvinner hälften av alla mail. Peos lockar ryker. Happy New Year.
Andra om: barn, mamma, krönika, årskrönika
