Min barndagbok
En kompis till mig mailade mig sin gravid- och barndagbok när jag väntade Peo. Som blivande förstagångsmamma var det spännande läsning. Så jag bestämde mig för att skriva ned allt som hände både före och efter Peo föddes. Mest för att man glömmer snabbt. Gudarna ska veta att mitt huvud inte kommer ihåg mycket nu för tiden, skyller på amningshormoner och sömnbrist. Anyway, barndagboken tänker jag skriva i då och då under Peos första år. Sen får det bli milstolpar i utvecklingen. Här är de första tre månaderna.
1-3:e månaden
Peo är 3 veckor och 1 dag
Peo är en extremt snäll bebis. Han äter och bajsar väldigt mycket. Första två veckorna var det ganska grönt, men det lärde vi oss var för att han snuttar mycket eller inte äter nån lång stund. Då är det den första "sockriga" mjölken, inte "gräddmjölken" han kommer åt.
Vi byter blöja i princip hela tiden, det går lätt femton blöjor på ett dygn. Han äter jättemycket en dag och mindre en annan.
Naveln tappade han största biten efter en dryg vecka. Sen ramlade bit för bit av fram till tre veckor efter födseln. Det är en fin och ren navel nu.
Sömnen är inte helt regelbunden än. Han sover från kl 21.30-22.30 till kl 07.30-08.30. Vaknar en till två gånger per natt. Byter blöja och äter tills både han och jag somnar, vilket går snabbt. Sover alltid kvar i vår säng, mest för att jag somnar. När han somnar för natten så lägger vi honom i hans egen säng. Måste vara riktigt insomnad för att det ska gå, annars vaknar han igen.
Det bästa av allt är Peos underbara leende. Han log för första gången när han var tretton dagar gammal. Andra säger att det bara är gas-leenden så tidigt, men det var det definitivt inte. Han har fortsatt att le på exakt samma sätt utan någon som helst prutt på väg ut!
Mamma: Jag har varit superdeppig de här första veckorna. Den där så kallade babybluesen som ska vara några dagar, den kom nån vecka sent och håller fortfarande i sig. Känner mig ensam! Känner inga andra mammor och mina vänner och familj är på Gotland. Är ledsen och vet inte hur jag ska ta mig ur det här svarta hålet. Depp depp.
Peo är 3 veckor och 4 dagar
Pelle är på klassresa med Emmas klass. Precis när Peo kör en magont-historia hela kvällen. Vi somnar i soffan, Peo på min mage. Kl 00.40 somnar han efter vaggning och vyssning.
Peo hade ont i magen i förrgår och idag. Eller han gråter och korvar sig i famnen i alla fall. Inget duger. Så här är det på nätterna också. Jag undrar vad jag har ätit? Pelle säger att det inte behöver vara det, det kan helt enkelt vara hans tarmar som rätar ut sig. Det sa de på BB också.
Peo är 4 veckor
Peo börjar nu sen några dagar tappa håret och flassa ganska mycket. Han är jätterund om kinderna och härligt babyhullig eftersom han äter och äter och aldrig kräks. Gud så härligt att inte ha en kräkunge! Luktar liksom inget illa alls.
Han ser också ut som en prickig korv i ansiktet. Har förträngt att man inte ska äta röda saker. Har bara stirrat mig blind på choklad och jordgubbar. Chokladen slutade jag inte riktigt med. Men det har jag gjort helt nu för att se om det hjälper. Har ätit tomater och röd paprika och annat rött. Men no more. Så får vi se om det hjälper.
Kläderna i storlek 50 börjar bli för små. Vi har gått över till 56.
Mamma: Jag gick upp totalt elva kilo under graviditeten. Har gått ner åtta redan efter en månad. Magen är borta, fast linjen över naveln är kvar ännu. Undrar när den bleknar bort?
Peo är 4 veckor och 3 dagar
Mamma: På dagen en månad efter Peo föddes så fick jag första mensen! Eller? Ringde min enda kompis som har barn och frågade hur det var för henne. Hon fick först efter nio månader och en kompis till henne hade bara haft typ två gånger, fast hennes son är femton månader. Olika för alla, hänger oftast ihop med amningen. När man slutar amma, så kommer mensen igång för de flesta. Kul verkligen att det inte är så för mig då. Not.
Blev orolig att det var avslaget som tilltagit rejält. Eftersom jag inte fick några klassiska menskänningar. Men tänker jag efter, så mår jag kymigt. Smått illamående och energilös, som man kan bli när man förlorar blod. Ska till BVC på tisdag, ska fråga då. Sen ska jag till MVC veckan efter också.
Peo är 4 veckor och 5 dagar
Peo har varit uppe flera nätter i rad. Fast igår somnade han redan halv ett. Pelle tar flesta passen, kanske för att han är mer nattmänniska. Men nu sover han i soffan förstås. Och klockan är bara halv tolv. Peo ligger på hans mage och har sovit i flera timmar. Nu undrar man såklart om det innebär att han kommer att vara vaken i flera timmar när han vaknar. Har liksom ingen aning.
Han bajsar fortfarande lika ofta, dvs mest hela tiden. Kissar också ofta. Han äter ju så det står härliga till. Fortfarande ingen blöjeksem eller nåt. Lite röd stjärt ibland kanske, försöker att lufta varje dag. Och smörja in med bröstmjölk.
Ringde BVC och frågade om prickarna. De sa att de beror på att immunförsvaret börjar fungera. Skönt. Jag fortsätter att äta choklad. Men undviker allt rött, som sylt och jordgubbar.
Peo är inte röd i stjärten alls. Nästan. Sannolikt eftersom vi byter blöja hela tiden. Verkligen hela tiden. Pelle förordar Pampers och jag Libero. Men faktum är att Libero är bäst i början, de är lite smalare liksom. Nu är Pampers perfekta, lite bredare och funkar bra.
Peo ler mycket när han är på humör. Gillar inte babysittern ännu.
Mamma: Håller på att rensa garderoben på kläder. Känns skönt, har tröjor där som är över fem år gamla. Som inte har använts på över ett år. Har rensat ur alla mammakläder. Kommer förhoppningsvis till användning igen. Randen på magen har inte gått bort ännu alls.
Peo är 5 veckor och 3 dagar = 1 månad
Peo nyser en hel del, precis som bebisar brukar göra. Alltid två gånger.
Idag har en kompis hälsat på och Peo har sovit mest hela dagen. Somnat vid bröstet när han ätit. Varje gång. Sen blir det kväll och skriken sätter igång. Det kinkas och gråts. Äta går inte, då skruvas det och tutten åker in och ut ur munnen under gnyenden och grymtandes gråt. Vill äta, men det går inte. Verkar som att det gör ont i magen, men vi vet inte riktigt. Kanske är det bara någon oro av nåt slag.
Idag har jag påbörjat försök med matning enbart var tredje timme. Det har funkat som en klocka. Mat kl 06, 09, 12, 15 och 18. Sen kom Pelle hem och vi föll till föga när värsta kinket satte in kl 20.15. Då träder jätte-kink-timmarna in. Han har ju ätit så korta stunder hela dagen och dessutom somnat vid bröstet varje gång. Gör man det enkelt för sig? Pelle tyckte att jag väl kan köra det där på dagen. Få rutinen att funka. Jag är inte säker på att det går om man struntar i det sen på kvällen, vad är logiken i det. Hans mage lär ju inte fatta när den ska vara mätt och inte. Och om han sover när det är matdags? Eller om man är på tåget eller vad som helst. Det går nog inte att följa slaviskt, har jag en känsla av.
Pelle tar alla kvälls- och nattskiften. Han vill det. Har blivit många av det på sistone. I princip varenda kväll senaste veckan. Det märks väldigt tydligt om han är på sånt humör, även om vi lägger oss i sängen så börjar han sitt kink och gråt med tutte in och ut ur munnen om vartannat. Så nu brukar Pelle lägga in honom hos mig när det är matdags vid kl 00-02, allt beroende på hur/när han/de somnar. Då äter han och vi somnar båda två. Vet inte vem som somnar först, kanske är det jag. Ibland vaknar jag till efter ett tag, lyfter då över honom i sin säng. Är det för tätt inpå nästa matning, så struntar jag i det och låter honom ligga kvar. Eller så vaknar jag inte själv förrän han gör det, när det är dags för nästa matning. Om han somnar kl 22-23, när han ska, så brukar han vakna kl 02-03 och sen en gång till kl 06-07. Ganska precis 3,5-4 timmar mellan. Sen kan vi sova en stund till, men han brukar vakna lite snabbare då.
Jag brukar mest byta blöja på honom. Eftersom det hänger ihop med amningen; torr blöja först, amning sen. Liksom onödigt att väcka Pelle också. Han har sagt att jag ska väcka honom, men det känns så själviskt att vi båda ska vakna. Ibland gör jag det ändå, när jag bara inte orkar själv. Gör mig redo för amning under tiden. Har en knallröd handduk, lite större än Peo, som han får ligga på. I början var det bara för jag var rädd att han skulle kräkas. Men det har visat sig vara bra även för kiss utanför blöjan.
Han kräktes en del 2-3:e veckan där nån gång. Speciellt en gång var det jättemycket, kändes som flera deciliter. BVC sa att det var helt i sin ordning, bebisar gör så. Det är deras sätt att lära sig. Efter den där jätte-kräks-gången i vår fina, vita soffa (tur att Pelle var hemma och kunde hjälpa till) så blev jag lite överbeskyddande. Tjatade mycket på Pelle att han inte skulle skaka för mycket. Säger fortfarande att han ska akta honom för att han har ätit si eller så länge. Kommer på mig själv att tänka "ja, just det, han är ingen kräksunge"!
Mamma: Avslaget är helt borta.
Peo är 5 veckor och 5 dagar
Peo somnade i soffan på Pelles mage kl 22.45. Vaknade och fick mat på ena bröstet vid midnatt. Sen somnade vi och vaknade igen för matning kl 02.15. Nästa amning kl 04.45. Därefter kl 07.30. Sen var han vaken i vanlig ordning och ganska tillfreds fram till klockan kl 09 då jag matade. Han somnade igen en kvart senare och jag drog iväg på shopping och promenad i solen. Han vaknade till och från när jag stannade vagnen. Och för lite bajsning kanske också, så är det ofta. Vi kom hem kl 11.45, då han vaknade och fick mat igen. Åt ungefär 20 min och var glad när jag gjorde lunch och hela tiden när jag åt den. La honom på skötbordsunderlägget på golvet där han fick sprattla av sig lite. Jätteglad hela tiden, även när jag luftar stjärten och han får ligga och sprattla nakenfis. Kl 13.15 får Peo mat igen och sov sen mellan kl 13.30-15.30. Han var glad en stund när han vaknade, satt i babysittern en stund. Sen började han bli riktigt gnällig, ville ha mat förstås. Fick mat kl 17.30, 19.30 och 21. Somnade sen för natten och vaknade först några timmar senare. Brukar vara ungefär 2-3,5 timmar senare.
Peo äter på ena bröstet ena gången och andra, nästa gång. Beror mest på att han ofta äter en ganska kort stund, ca 15-20 min. Ibland blir det längre, men han somnar oftast till vid bröstet, kanske är det därför det blir så korta stunder.
Prickarna på kinderna har sen några dagar tillbaka börjat försvinna. Några är kvar såklart, men huden börjar bli fin och len igen. Innan var den ganska torr och irriterad.
Kläderna i storlek 56 börjar bli för små. Han är mitt emellan storlek 56 och 62, men än så länge är 62 för stora. Fast växer han i den här takten så lär det inte dröja länge. Han har ju växt 7,5 cm.
Mamma: Vi har tittat på Stockholms Marathon idag. Förstår inte hur de orkar. Själv ligger man i träningskoma och tränar absolut noll. Tränade ingenting under graviditeten, om man inte räknar cykelturerna till jobbet i Sundbyberg den första tiden. Stod inte ut med trängseln på buss och t-banan när man mår illa.
Tycker livet är allmänt jobbigt. Peo är den som lyfter hela dagen med sin starka personlighet. Han är fullkomligt underbar, perfekt, söt och jag älskar honom mest i hela världen. Älskar pappa Pelle också mest i världen. Livet känns jobbigt av flera anledningar. Har rangordnat dem nedan. Familjesituationen funkar inte. Jag blir galen av att det känns tungt hela tiden. Hur deppig kan man bli?!
Peo är 6 veckor och 1 dag
Peo har otroligt stort behov av att vara nära oss. Han sover allra bäst på bröstet på sin mamma eller pappa. Annars vaknar han oftare, ibland bara efter 45 minuter. Han sover också bra utomhus på promenad i barnvagnen. Idag har han ätit varje 1,5-2 timmar. Vi måste trimma bort den här täta amningen. Men det är svårt när man inte är hemma och kan ta hand om skriken i enskildhet.
Peos ansikte är jättelent och fint. Ingen röd stjärt alls. Han sköter sig relativt bra, inte extremskrikig eller klängig. Bara normalt mycket liksom.
Mamma: Avslaget verkar inte vara borta. Fattar ingenting. Kommer lite klarrött, fastän det varit helt borta ett tag nu. Kanske inte var mens förra gången? Ska vara helt borta vecka 6-8 efter förlossningen, så det är ju inte så långt kvar i alla fall.
Tycker allt är skitjobbigt nu. Förbannade hormoner. Det känns som att Pelle inte har någon som helst förståelse för hur jag känner. Men han har jordens tålamod! Jag går i alla fall omkring med ständigt dåligt samvete nu. För massor:
:: Att jag inte är tillräckligt kärleksfull mot Pelle. Är otroligt dålig på att tänka på att visa vad jag faktiskt uppskattar; hans härliga sätt, han har jordens tålamod med mig och han är en fantastisk pappa. Han är mitt allt.
:: Att jag just nu lever i min bubbla där jag bara vill vara med Pelle och Peo. Vill inte ha andra störande moment inblandade alls om jag inte är på det humöret.
:: Att jag inte ser fram emot varannan-veckorna när vi är fyra här hemma. Det är så mycket onödigt tjafs och negativ stämning. "Bråk-atmosfär". Det får mig att bara vilja gå undan, inte ta del av gemenskapen. Vill inte att Peo ska vara mitt i det. Känns rent ut sagt skitjobbigt, för jag vill verkligen inte känna så. Blev mer påtagligt när jag blev gravid och började tänka framtid. Vill att han ska bli en glad unge som lyssnar på sina föräldrar. Respekt.
:: För att jag sällan är glad nuförtiden och eftersom jag känner mig ensam i den här känslan. Pelle delar den ju inte och jag känner ingen annan som går igenom det här.
Peo är 6 veckor och 3 dagar
Peo var helt galen igår kväll. Han åt och åt och sen ville han inte äta. Började sin vanliga visa med "jag gnyr och skruvar på mig järnet som att jag har ont i magen". Han har kvar bröstvårtan i munnen och skriker till slut, men vill ändå fortsätta äta. Helt skumt. Kanske är det magvärk. Eller så är det bara det här otrygga som de kan uppleva ungefär nu. När allt är förvirrat och det inte finns någon anledning till att de gråter.
Idag vid lunch körde han igång igen. Som en solstråle hemma hela morgonen. Men så ska vi ut på promenad och han skriker. Somnar sen skönt i en dryg timme. Vi går längs med vattnet vid Tantolunden och sen upp till Ringvägen och hem. Vi går förbi Babyplanet på Hornsgatan. Så fort vi kommer in och vagnen inte rör sig lika guppigt, så vaknar Peo. Han börjar gallskrika och är inte nöjd. Det är inget i blöjan. Att jag tar upp honom hjälper inte. Jag knallar järnet hem. Han skriker hela vägen hem till Hornstull. När vi kommer in slutar han skrika först när han får mat. Då har det gått 2,5 timmar sen sist. Tydligen för länge.
Nu sover han sen tre timmar (!) tillbaka. Antar att det tog på krafterna att skrika sådär. Ska börja bullra lite tänkte jag. BVC säger att de bör sova max 3-3,5 timmar i sträck, för att det inte ska påverka nattsömnen. Vill inte vanka av och an ikväll och i natt. Pelle är nämligen dj på en studentbal. Kommer hem vid halv ett. Sen åker han till VM i Tyskland imorgon. Och jag flyger till Gotland med Peo. Försökte boka taxi, men de kräver att man har egen bilbarnsstol med sig! Vet inte hur jag ska göra. Får köra en fuling och sen i nödfall hålla honom i famnen. Känns inte bra, men vad ska jag göra, måste ju till Bromma.
Har packat, duschat och tvättat håret, plockat ur diskmaskinen, vattnat blommorna, kollat kontot och bloggat när Peo sovit. Har inte gjort så mycket i ett svep på evigheter!
Peo är 7 veckor
Nya saker händer hela tiden! När Peo gråter kommer det mycket mer tårar än vanligt. Han har även sen några dagar tillbaka börjar dregla en massa, fast bara när han ligger på underarmen eller på mage. När han ligger på rygg så mofflar han runt med sin saliv i munnen och smackar. Omedvetet såklart, men det ser ganska roligt ut.
Har börjat ta för vana att smörja in stjärten med lite salva för att förebygga blöjeksem. Märker att huden mår bra av det nu när det blir varmare sommar.
Peo har flugit för första gången! Det gick jättebra. På vägen till Visby var han skitlack och enda sättet att få tyst på honom var att utfordra. Så det gjorde jag. På vägen hem till Bromma låg han tyst och vaken i mitt knä halva resan och blev sen småkinkig, så jag utfordrade igen.
Under hela vistelsen på Gotland var Peo jättesnäll. Vi bodde i eget rum hemma hos mormor Moni och morfar Johan. Låg i 1.20-säng, Peo med eget täcke. Peo sov suveränt alla tre nätterna. Första och andra natten vaknade han två gånger, sista natten vaknade han en enda gång bara! Har sovit längsta passet någonsin på hela 5,5 timmar! Annars är standard 3 timmar mellan gångerna.
Moster Åsa pysslade om Peo massor; hjälpte till att blöta tvättlappar, vakta honom på det egen-riggade skötbordet, köra barnvagn och hålla i honom. Moster Annah jobbade på Packis ganska mycket, så hon var inte så mycket hemma. Morbror Björn är den enda som ännu inte träffat Peo, han bor i Göteborg nu.
Det har blivit värmebölja ute nu i dagarna. Det är 25 grader ute just nu, klockan tio på kvällen. Pappa Pelle har Peo i sin famn, nybytt och klarvaken (borde vara trött) och försöker få honom att ta napp. Han vill fortfarande inte.
Mamma: Det var otroligt skönt att komma hem till ön och träffa vännerna och bli ompysslad med mat och allt av familjen. Vilken avlastning! Jag önskar att vi bodde på samma ställe. Mysigt att få rå om Peo på "hemma-domänerna". Känner mig extra trygg, vilket säkert Peo känner av också. Han har ju varit mindre kinkig och nåt måste det väl ha att göra med mig?
Peo är 7 veckor och 2 dagar
Idag var vi på Emmas skolavslutning i 3:an. Åkte till Hägersten och han sov som en stock ända tills det började. Somnade igen på vägen tillbaka efter mat och en hel del värme. Alla tycker att han har växt, de som sett honom tidigare alltså. Vi ska till Mellanbergsparken i Hägersten där klassföräldrarna har spontan picknick.
Det är upp emot 30 grader ute, rena utlandsvärmen. Det är 27 grader i lägenheten. Peo är som en liten kamin i famnen. Jag ammar Peo så fort han vill ha mat. Han äter ganska mycket och har lite värmeutslag på bröstet. Jag har ingen bra solmössa till honom. Bara en vit bomullsmössa som man knyter under hakan. Och en för stor solhatt som jag köpte igår, funkar inte. Han får vara utan och helt i skuggan. Jag blir arg på Pelle när han låter det komma minsta lilla sol på huvudet. UV-skyddet till vagnen känns det inte som vi kommer att använda alls, får nog lämna tillbaka det också.
Peo är 7 veckor och 3 dagar
Peo vaknar ungefär var 3-4:e timme om natten. Jag går oftast upp och byter blöja, medan Pelle sover. Peo brukar antingen vara tyst och glad eller gnälla och skruva lite på sig. Det sistnämnda är om han är helt stel i kroppen och försöker bajsa. På morgonen vaknar han alltid jätteglad och ler mot mig när vi byter blöja. Jag ammar inte direkt utan låter honom ligga utan blöja på skötbordsunderlägget och lufta medan jag fixar med annat. Idag låg han på bordet och iakttog mig när jag åt frukost. Lycklig ända tills det är tråkigt. Då börjar han gnälla och vill bli aktiverad.
Peo tycker väldigt mycket om när man pratar med honom och ger honom full uppmärksamhet. När jag säger "mm" när jag till exempel äter en glass, så ler han stort. Han tycker om det ljudet och ler alltid när jag brummar med rösten på det viset.
Han kissar och bajsar fortfarande mycket. Vi byter cirka 15 blöjor om dagen. Så fort man tar av blöjan så kissar han. Slår nästan aldrig fel.
Mamma: Idag ska vi till BVC och jag hoppas verkligen det finns lite potentiella nya vänner där som man kan dra barnvagn med framöver. Behöver lite kontaktnät, är inte direkt social här i storstan utan vänner.
Peo är 7 veckor och 6 dagar
Peo är mer och mer tillfreds på egen hand. Han blir inte ledsen eller arg så fort han lämnar famnen. Han börjar tycka att det är roligt när man leker med honom, typ "det kommer en råtta, den kryper och går...". Han ler och är uppmärksam. Han vill överhuvudtaget att man ska ägna honom uppmärksamhet. Om vi sitter och äter och han sitter i sin babysitter så är han nöjd en stund. Men sen vill han att man leker och pratar med honom.
Peo tycker mycket om att titta i sin leksaksspegel. Han ler och kikar. Den färgglada ramen är ganska kul också.
Han har längre vakenperioder nu. Kan ligga och vara nöjd en längre stund på skötbordsunderlägget eller efter man ammat (de få gånger han inte somnar) i sängen. Han tittar och ler när man pratar med honom. Dreglandet som startade för en dryg vecka sen har fortsatt och idag upptäckte Pelle att en liten tandpigg i nederkäken tittar fram.
Peo är ganska duktig på att hålla upp huvudet när han ligger på mage. Vi tränar nån gång varje dag, men kan säkert göra det oftare. Nästa vecka ska han på 2-månaders kontroll, då kollar de upp hur han klarar det.
Mamma: Avslaget är helt borta. Linjen på magen är kvar.
:: Är fortfarande inte tillräckligt kärleksfull mot Pelle. Blir irriterad för att han inte bara accepterar att jag känner mitt barn bäst. Att han har inte ska ha ett ben i stark direktsol och sånt annat självklart!!! Haha.
:: Jag lever inte lika mycket i min "bubbla" som förut. Sannolikt för att jag varit hemma en sväng på Gotland och för att jag träffat en kompis från mammagruppen och även några från föräldragruppen.
:: Det känns inte lika jobbigt med varannan-veckorna. Det är så tydligt att Peo är större, han är inte så hjälplös längre och då känner jag mig tryggare i att Emma vill hålla honom. Trots "bråk-atmosfären".
:: Jag är lite gladare nu. Känner mig inte så ensam för att jag träffat andra mammor. I'm not alone.
:: Sanslöst skönt att ha varit hemma på ön.
Peo är 8 veckor och 3 dagar
Peo gillar inte att åka i vagnen. Tillhör inte, just nu i alla fall, de barn som somnar så fort han åker i den. Det känns lite tråkigt eftersom jag sett fram emot de där långpromenaderna. Häromdagen gick jag ner till vattnet började gå från Tantolunden mot Skanstull. Peo tokskrek och var otröstlig, somnade inte. Satte mig och ammade och gick hemåt igen, i hopp om att han skulle somna. Men nejdå. Och somnar han in ibland så går det inte att gå in i en tyst affär och stanna barnvagnen. Då vaknar han och blir jättearg.
Vi åkte ut mot Nacka till en kompis idag. Peo sov hela vägen. Vaknade efter en stund när vi kommit fram och ville äta. Sen skulle vi gå en promenad. Först var Laban-mobilen i vagnen kul, men när den blev tråkig började han skrika. Sen tystnade han på bussen och hela vägen till t-banan. Inne i t-banevagnen var det dags igen. För att sen tystna när vi gått av. Ser inget som helst mönster.
I natt sov Peo jättelänge innan han vaknade. Var arg, för han var förstås jättehungrig. Somnade lätt om igen. Sen sov han länge igen och samma visa om igen på morgonen. På förmiddagen är han glad och vill leka och ler mycket. Blir kinkig först på sen em. Om man nu inte lägger honom i vagnen...
Jag är lite si så där duktig med att ge Peo babymassage. Han har slutat att skrika för att han har ont i magen. Vet inte riktigt när det var, kanske för ett par veckor sedan ungefär. Nu ålar han sig mest i famnen om han är på väg att bajsa eller prutta lite. Vilket är ofta! Han kissar ordentligt många gånger om dagen, i alla fall 6-7 ggr skulle jag tro. Vi använder fortfarande Pampers New Baby-blöjor för 2-5 kg. De känns små nu. Ska gå över till 3-6 kg. Tror dock att vi sen snabbt får gå vidare till nästa blöjstorlek. Han växer! Imorgon ska vi till BVC på 2-månaderskontroll. Vi har tränat att ligga på mage i alla fall varannan dag. Inga längre stunder eftersom han blir ledsen för att det är jobbigt. Han kan lyfta bra beroende på hur pigg han är. Igår lyfte han helt och kikade runt helt kort. Andra gånger är han inte alls på humör och vill knappt försöka.
Peo har hittills badat en gång i veckan. Jag har olivolja i vattnet. Köpte en badbalja förra veckan som funkar kanon. Han tycker mycket om att bada och är tillfreds med att bli tvättad och ompysslad. Det är jättesvårt att fila Peos naglar, där jordens all skit tycks hamna under. Han rycker till sig händerna även i sömnen, när jag försöker att passa på.
Han har börjat kunna sitta lite längre stunder i babysittern. Han tittar inte det minsta på leksaken på den utan följer en med blicken. Är vi i köket så tittar han oavbrutet på mig, när jag tömmer diskmaskinen etc. Han är inte så intresserad av några leksaker annat än sin spegel och en liten grej som låter och blinkar. Han tycker ljuden är jätteroliga och ler och "pratar" med den. Det blir mest små förtjusta, gälla skrik. Han formar munnen precis som att han ska gurgla och "prata", men det slutar med små skrik och kanske några små tillgjorda hostanden. Peo slår på leksaken, ser ut som han försöker få dit handen, men det känns ganska oplanerat.
Vi luftar rumpan i alla fall någon halvtimme om dagen. Han har blivit lite röd på sistone, tror det beror på sommarvärmen. För byter blöja gör vi ju stup i ett.
Mamma: Jag märker på mig själv att jag är irriterad och lättretlig, vilket går ut över Pelle. Inga jättegrejer, men jag måste verkligen försöka skärpa mig. Det är ju inte hans fel att jag aldrig får sova. Och att han inte kan göra nåt utan tuttar.
Det här med varannan-veckorna är lite konstigt. När vi är själva är jag inte ett dugg irriterad. Då har jag kontroll och allt flyter. Men när Pelle är hemma blir jag skitirriterad på allt möjligt väsentligt och oväsentligt. Då gäller bara pappa och mot honom är det helt andra tongångar. Antar att det bara är så, liksom inget att göra. Min teori är att jag är frustrerad över att vi är så otroligt olika i vårt sätt att hantera saker. Jag är orolig för att det inte kommer att bli som jag vill med Peos uppfostran. Kan inte riktigt sätta fingret på vad ännu.
Det känns hur naturligt som helst att vara Peos mamma. Kommer knappt ihåg hur det var innan han kom. Jag vill ha fler barn! Hoppas så att Pelle kan tänka om där. Han säger ju att han är nöjd nu.
Peo är 9 veckor
Peo är mer och mer glad i sina vakna stunder. Han sover för närvarande en lång stund mitt på dagen. I övrigt sover han kortare stunder för att sen vakna och vilja ha mat. På nätterna vaknar han 2-3 ggr och vill äta. Blir ofta arg när man vill byta blöja först. När han vaknar på morgonen eller efter sina kortare sovstunder på dagen, så kan han ligga och titta på något en lång stund innan han börjar skrika.
Igår kväll när det var dags för sängen, så åt han men började sen sitt vanliga "jag-vill-äta-men-ålar-mig-samtidigt-järnet-som-att-jag-har-ont-i-magen". Det var riktigt länge sen! Sen tog vi upp honom och han tokskrek i en halvtimme. Helt otröstlig. Efter det var han helt slut och somnade vid bröstet.
Han äter bara 5-15 minuter, väldigt kort och intensivt. Förut somnade han ofta vid bröstet, men nu på sistone har han mer och mer börjat att leka och småbita i bröstvårtan när han ätit klart. Vill gärna fortsätta med det om han får. Blir arg när jag tar bort honom därifrån. Peo är över huvudtaget väldigt snuttig. Han vill gärna äta ofta och jag låter honom göra det eftersom det är varmt ute. Det är mellan 20-28 grader varje dag nu.
Han har sedan några dagar börjat vilja greppa sina leksaker. Han försöker om och om igen och orkar ett längre tag utan att tröttna. Han kan hålla huvudet uppe längre utan att bli kinkig. Han "pratar" mer och mer med mig och Pelle eller sina leksaker.
Vi firade midsommar på Skansen. Peo sov i princip hela tiden i vagnen. Han vaknade bara vid ett tillfälle, skrek och ville ha ny blöja och mat. Sen somnade han igen och ändå till vi kom hem. Trots långpromenad från Djurgården längs med hela Strandvägen in till T-centralen.
Peo sitter numera i babysittern och är han bara med där vi är så trivs han. Han kan sitta där och bara mysa en stund. Har till och med somnat där nu i veckan. Bara en liten stund, men ändå. Han har fått nån skorv eller liknande uppe på huvudet. Ser ut som flass av nåt slag.
Peo är 9 veckor och 1 dag
Peo sov inte mycket på dagen igår, han somnade för natten redan kl 20.30. Vaknade sen kl 00 och ville ha mat. Somnade om efteråt och vaknade igen kl 02.40. Åt och snuttade 40 minuter, var klarvaken och släppte sen bröstet för att beundra taket. Han låg och pratade och log mot det spännande taket fram till kl 04.20. Åt sen 20 minuter för att äntligen somna igen kl 04.40.
Ett smakprov på hur det kan vara. Kl 09.30 vaknade han igen, glad som en solstråle och var med mig i köket och när jag åt frukost. Kl 10 åt han igen. Somnade kl 10.45, för att vakna igen kl 11.05, kinkig och trött som bara den. Jag la honom storskrikandes i vagnen kl 11.25, i hopp om att han skulle somna efter en stund. Han leker med sin mobil ett tag, börjar sen storgråta. Skriker i 20 minuter, helt otröstlig när jag tar upp honom. Somnade kl 11.45, så jag passade på att handla. Vaknar igen kl 12.15 när jag kommer innanför dörren i lägenheten. Åt igen kl 13.30, somnade kl 14. Jag la ned honom i soffan och svepte in honom i en filt. Vaknade kl 14.30. Åt kl 15.30, somnade kl 15.45. Vaknade kl 16.15, somnade kl 17.45. Vi väckte kl 18.45 för att ta kort till passet på polisstationen. Åt kl 19, somnade till en liten stund men vaknade igen. Åt kl 20 och 21, somnade kl 21.30 för natten.
När Peo sover har jag ganska svårt att blunda och somna själv. Kan ligga och titta på honom hur länge som helst. Han är så fin! Tänk att vi fixade den här lilla killen.
Igår när vi badade honom så skrek han för första gången. Såg jätterädd ut och ville inte alls. Det är nytt, han brukar tycka det är jätteskönt i vanliga fall. Vi köpte även ett babygym igår, som han också tyckte var läskigt först. Men idag har det varit roligare, han fäktar och försöker nå de olika sakerna.
Mamma: Jag har mjölkstockning igen. Inte "riktig" med feber och så, men betonghårt bröst och ont. Tror det är för att det går länge mellan gångerna. Det är tredje gången och nu är det värre än tidigare. Höger sida och typ halva bröstet.
Peo är 9 veckor och 5 dagar = 2 månader
Igår var vi i Tyresö hos en kompis. Peo sov hela vägen dit, 50 minuter, och hela vägen hem. Väl där sov han ett par korta stunder också. Kinkade inte jättemycket. Kanske behöver han mer stimulans än han får när vi inte "gör" nåt speciellt.
Idag gick vi promenad i tre timmar med en mammakompis föräldragruppen. Hennes dotter är tre veckor äldre än Peo och de bor runt hörnet bara. Peo inledde promenaden med att skrika i en halvtimme. Jag bytte blöja och började gå igen för att se om han skulle somna. Han blev mer och mer förbannad. Hans längre sovstunder är ca kl 10 och/eller kl 13, beroende på dagsform. Jag satte mig att amma, det är i 99% av fallen så han somnar. Har svårt att somna på annat sätt, stort behov av närhet. Han somnade och sov i två timmar! Fortsatte till och med att sova när vagnen stod still.
Vi är ganska dåliga på att öva nackmusklerna, alltså lägga honom på mage. Blir kanske två gånger per dag. Men han är ganska stark ändå.
Peo är 10 veckor
Peo pratar mer och mer. Gurglar och småhostar, säger "guää". Han försöker greppa tag i saker, det går sådär, men bättre och bättre.
Vi lägger Peo för natten kl 20.30-21.30. Han vaknar på morgonen kl 08-09. Vaknade två gånger i natt. Bökar väldigt mycket när han äter både dag- och nattetid. Han snuttar och suger inte någon mjölk, vill bara snutta. En napp hade varit perfekt, men det duger fortfarande inte.
Chansade på en promenad igår. Men han gallskrek hela vägen hemifrån och tillbaka igen. Tog upp honom två gånger, men han var otröstlig. 35 minuter starka lungor. Kände mig helt knäckt. Och när jag helt maktlös gav upp och gick hem, så somnade han. Såklart. Fast bara tills jag kom in i lägenheten.
Skorven breder ut sig. Det är uppe baktill på huvudet. BVC har sagt att man ska smörja in med babyolja, så det ska vi göra.
Peo är 10 veckor och 1 dag
Vi var och fikade med en mammakompis idag på Rosso. Peo låg och snackade med sin mobil hur länge som helst. Helt nytt! Skorven breder ut sig. Ute är det värmebölja med 28 grader, vilket påverkar liten bebis att slöa, småsova korta stunder och äta mer än vanligt. Jag tycker det är svårt att veta hur man ska klä honom när det blåser svalt. Det ska ju inte dra på huvudet, säger de.
Peo är 11 veckor
I onsdags åkte vi till västkusten. Det var premiär för Peo att åka bil, förutom taxin från BB. Han sov hela vägen. Vaknade bara en gång, då vi passade på att äta lunch och byta blöja. Vi har nu varit här i fyra dagar och hunnit avverka Göteborg, Orust, Henån, Ellös, Lysekil och Fiskebäckskil.
I Göteborg gick vi på Liseberg två dagar, shoppade och hälsade på morbror Björn på jobbet. Peo sov mycket och gnällde väl en del mer än vanligt eftersom det var värsta värmeböljan med ca 28-30 grader i skuggan. Vill fortfarande helst inte ligga i vagnen, utan vara i famnen. Han är lite mer tillfreds i vagnen än förut, eftersom han gillar att leka med sin mobil. Han kan titta fascinerat på den länge innan han börjar gnälla.
I fredags åkte vi norrut mot Orust, till Pelles systers stuga. Vi har varit i Ellös och fiskat krabbor, hittade en liten barnvänlig strand med toalett, dusch och skötbord intill. Vi har köpt ett vindskydd som funkar så länge inte solen gassar järnet, då blir det för varmt. Emma leker mycket med Peo, vill sitta bredvid i bilen och leka med honom, eller vakta när han sover.
Peo är en väldigt snäll bebis. Han säger hela tiden ifrån om det är något; byta blöja, trött, hungrig eller vill ha uppmärksamhet. Det sistnämnda kommer mer och mer. Speciellt när vi precis har satt oss till bords och ska äta.
Peo sover fortfarande mellan mig och Pelle i sängen. Vi kan flytta på honom när han somnat in ordentligt. Till spjälsängen hemma. Till barnvagnen när vi reser, som nu på hotellet i Göteborg. Eller från famnen efter amning till soffan. Han är inte så lättväckt. Fast igår ville Pelle sova med Peo... vilket lyckades i ungefär en kvart, sen vaknade han och ville äta. Han har vaknat oftare (3-4 ggr) på nätterna nu när vi rest, kan bero på värmen för att han vill äta mer. Somnar för kvällen runt kl 20-21, alltid genom amning. Vaknar oftast mellan kl 08.30-09.
Skorven är kvar, men har inte blivit mer. Prickarna i ansiktet är kvar, jag åt både jordgubbar och bigarråer i veckan. Han har väldigt sällan ont i magen längre.
Mamma: Fäller fortfarande jättemycket hår. Är supertorr i hårbotten, precis som skorv. Det börjar alltid klia dagen efter schamponering.
Har inte fått tillbaka min "gamla" hy än, där jag lätt kunde få några finnar om jag åt choklad. Har kunnat vräka i mig massor av choklad och onyttigt utan att det synts på hyn alls.
Jag tycker det är jättesvårt att se att det kommer sol på Peo. Eller att det drar på honom. Är väl lite väl beskyddande. Men BVC säger ju att det är jätteviktigt, det skulle de väl inte göra om det inte vore det?! Vill inte att Pelle kör bil för fort. Vi käbblar en del om det, Pelle är mer avslappnad än jag. Blir vansinnig när han struntar i det jag säger. Exempelvis att sätta på solhatten när det drar, för att bebisar lätt får öroninflammation.
Peo är 11 veckor och 6 dagar
Peo har fortfarande ganska mycket skorv. Hans prickar i ansiktet har försvunnit helt, sannolikt för att jag låter bli att äta choklad. Han har reagerat med en annan sorts prickar när jag provat jordgubbar. Läsk verkar ge honom lite mer bubblor i magen, knorrar och ålar sig ibland vid läggdags. Men det är sällan.
Senaste nätterna har han haft svårt att komma till ro vid läggdags. Han leker och slår med den fria armen när vi ligger i sängen. Han släpper bröstet och tar det igen, börjar prata och trycker upp sig med sina fötter på min mage. Han pratar mycket i sina vakna stunder och älskar när man berömmer honom. Gillar att vara i famnen om han inte är pigg och vill prata med sina leksaker. Han gillar bäst de leksaker som låter. Avskyr fortfarande vagnen. Vill gärna att man går omkring med honom i lägenheten och tittar på saker. Han försöker greppa dem och lyckas mer och mer för varje försök. Han förstår fortfarande inte att hans händer är hans.
Peo är fortfarande jätterädd när han badar. Han stelnar till och börjar sen skrika förskräckt efter en stund när han sänkts ned i vattnet.
På efterkontrollen på MVC i onsdags så vägde jag mig med och utan Peo. Han vägde då 6,3 kg. Kräks fortfarande i princip ingenting. Men senaste två dagarna har han burpat lite efter maten. Det kommer mer och mer mat när han ammar, kanske blir han full i magen snabbare.
Mamma: Jag fick veta av MVC på efterkontrollen att det är helt normalt att vara torr i hårbotten. Precis som skorv. Och på läpparna, de är verkligen jättetorra. Beror på mina hormoner, precis som Peos skorv.
Peo är 12 veckor och 4 dagar
Peo snackar nu väldigt mycket. Han är jätteglad och roar sig mer och mer på egen hand. Gillar fortfarande inte barnvagnen, men det går längre stunder innan han protesterar. Barnvagsmobilen är kul. Babygymmet är kul. Att sitta med i köket när pappa lagar mat eller när vi äter är kul. Han gillar att gurgla och testa små förtjusta skrik i olika volym.
Han har blivit jätteduktig på att greppa saker. Ännu inte helt hundra. Men han vill ta dem, tar dem och drar dem till sin mun. Fattar fortfarande dock inte att hans händer är hans händer.
Peo är 13 veckor = 3 månader
Idag är Peo tre månader. Han är så stor! Den här tiden känns som rena barnleken jämfört med tidigare månader när han gnällt mycket och velat vara tätt inpå hela tiden. Nu ligger han länge i babygymmet eller sitter i babysittern. Tycker det är kul. Han har fått en ful ovana bara att vakna vid fem-tiden och vilja vara vaken en dryg timme då. Jätteglad och sparkar. Sen somnar han igen. Han har skaffat sig ett mildare skrik för när han vill nåt, ett gnälligare liksom. Det är tydlig skillnad på det och det "riktiga", arga skriket. Väldigt roligt att se hur han försöker manipulera.
Han är verkligen världens snällaste unge. Verkligen. Och glad som bara den. Slås många gånger om dagen av hur perfekt han är.
Mamma: Min skorv i huvudet är värre än någonsin. Är dålig på att dricka. Ska egentligen dricka 8 dl extra om dagen. Ännu mer nu när det är sommarvärme. Yeah right, det gör man ju.
Peo är 14 veckor och 3 dagar
Peo är riktigt stadig i nacken när han ligger på mage. Han greppar sina leksaker och för dem till munnen. Allt ska sugas och smaskas på. Speciellt händer och fingrar. Men han har inte upptäckt dem ännu. Dregglar i floder. Han är en jättesnäll bebis, även om han vill bli buren på hela tiden. Vill liksom vara uppe och se. Barnvagnen funkar ganska mycket, men oftast vill han vara i famnen så han kan se allt i omgivningen. Pratar mer och mer, sina gurgelljud och uäh-ljud. Välmående liksom.
Skorven på huvudet har gått tillbaka lite, ser lite bättre ut.
Badade igår efter vi varit på Pride-festivalen. Det var första gången han inte skrek när han badade! Stort genombrott. Annars har det varit darr på underläppen, panik i blicken följt av gallskrik. Jag pratade bara med min vanliga lågmälda, trygga röst och berömde honom, berättade hur duktig han var. Och den här gången gick det. Kanske var det för att han var frusen och det var extra skönt. Trodde han skulle somna som en fura, men han var vaken till halv elva. Samma sak idag, han somnade halv elva efter några omgångar av somna-vakna-somna. Där gäller det för mig att vara alert och snabbt komma med tutten, då somnar han lätt om igen.
Peo sover över huvudtaget väldigt lätt nuförtiden. Han somnar lätt, vaknar lätt och vaknar många gånger. Han har sugit mina bröstvårtor ömma! Ena "skavsåret" är fortfarande kvar, på vänstra bröstet uppe till vänster mot armhålan. Han snuttar ofta på slutet, alltså äter inte utan vill bara ligga där.
Mamma: Skorven är kvar. Har köpt Clerasils mjällschampo så får jag se om det blir bättre. Var och klippte mig idag, fyra månader sen sist. Såå skönt!
Peo är 15 veckor och 5 dagar
Peo tycker nu att det är spännande att bada med mamma. När både mamma och pappa försökte gick det inte lika bra. Han är jättestadig i nacken när han ligger på mage. Skorven är nästan borta och små, blonda fjun växer fram över huvudet. Han älskar att låta sig dras upp från liggande till ståendes, blir mer och mer balanserad. Vill gärna sitta i famnen och upptäcka alla nya saker. I princip allt är spännande i omgivningen. Han vill fortfarande inte ligga ner i vagnen, beror nog på att han inte ser så mycket därifrån.
Senaste veckan har han vaknat mycket, tydligen vanligt i den här åldern när de upptäcker mycket nytt om dagarna. Jag ammar och han somnar lätt om. Sovtid på natten är cirka 20.30-08.30. Han sover på dagen cirka kl 10 och kl 13. Han har blivit lite förkyld för första gången och sover nu lite extra powernaps då och då. Gärna på bussen eller t-banan. Älskar att se på tv. Det har varit friidrotts-EM och han slukar allt som händer och står gärna och går mot tv:n, med hjälp av oss, samtidigt. Skriker små förtjusta skrik och strålar av lycka. Peo är helt suverän och en jättesnäll bebis på alla sätt och vis. Vill att man leker mycket med honom och visar nya saker. Allt ska in i munnen, ätas, dregglas och snuttas på.
Peo äter ofta, men inte så mycket. Cirka 10 min åt gången.
Igår var vi i Tyresö och hälsade på min kompis igen. När vi kom hem därifrån tjattrade Peo på vansinnigt mycket. Verkade som han fått inspiration från dottern på snart två år.
Mamma: Head & Shoulders som jag nu använt några gånger är superbra. Skroven är kvar, men det kliar inget alls. Fortfarande ingen mens, inte så konstigt kanske när jag ammar med 1-3 timmars intervall både dag och natt.
Peo är 17 veckor
Peo är supersnäll när han är vaken. Pratar mycket, leker själv korta stunder, är mycket social. Visar tydligt vad han vill. Vi vet alltid vad som är fel när han skriker eller kinkar. Han är inte överdrivet klängig, snarare kräsen på stimulans. Vill inte sitta i babysittern om vi andra sitter vid bordet. Vill vara med, vet att man ser mer och att det är roligare att vara med oss.
Peo har gammal hud på huvudet som gulnat. Vill gärna pilla bort, men det ska man inte. Det är också på fontanellen och där ska man ju inte bråka. Ska ta på barnolja över natten och pilla bort på morgonen.
Han är lite mer tillfreds i barnvagnen nuförtiden, men vill helst åka med suffletten nedfälld. Helst av allt kolla på omgivningen från sina föräldrars famn.
Hos mig (den lugna, trygga matstationen) är han glad och gurglig. Hos pappa (den busiga, lekfulla) är han mer skrattig. Det gör mig lite avundsjuk.
Peo har supersvårt att komma till ro på kvällen. Han är trött, men när han ätit klart så börjar han "snacka" med bröstet i munnen och kolla på mig och le stort. Så det är bara att gå upp tills han blir övertrött och gnällig. Och då lägga sig och amma igen. Den gången somnar han, men vaknar 3-4 gånger innan han somnar in ordentligt. Kan gå allt mellan 10-60 min mellan han vaknar. Under natten sover han relativt oroligt, vaknar flera gånger. Jag är inte lika noga med att ge honom rätt bröst, det får bli som det blir. Beror lite på att jag är så himla trött nu när han blivit på här "sömn-orolig". Likaså orkar jag inte alltid gå upp om jag märker att han kissat i blöjan. Han får somna om. Kanske därför han vaknar förresten? Ska prova att byta blöjan, så får vi se om han sover längre därefter.
Mamma: Min torra hårbotten blir bara bättre och bättre med nya schampot. Det är underbart. Känns överhuvudtaget som att inte läpparna längre är så torra osv. Håller hormonerna på att återställa sig?
Jag har aldrig under hela tiden med Peo undrat om han får i sig tillräckligt med mat. Men nu börjar jag bli lite sådär fundersam. Han äter, ibland ganska ofta och han är nöjd. Han skriker inte som att det inte kommer otillräckligt. Men han är inte vidare värst tjock precis. Han är ganska slank, smärt liksom. Så nu börjar jag undra om han får näringsrik mjölk. Känner att det börjar bli dags för smakportioner. Ska höra om det på BVC på onsdag, då är det föräldragrupp och besök + vaccination efteråt. Förra gången var han förkyld så det gick inte.
 |
Barndagboken
Ända sen Peo föddes har jag skrivit ned allt som händer. Mest om hans utveckling, men även lite om mig. Nuförtiden skriver jag helt klart mindre, Peo vill ju bara busa hela tiden. Kolla in:
1-3:e mån | 4-6:e mån | 7-9:e mån | 10-12:e mån 1:a året
|

|
|  | | | |  |  |
|
|